underbart! :) ♥

Vad får en människa att gå över gränsen & göra det helt otänkbara?

Ibland eller nä, ganska ofta faktiskt ställer jag mig frågorna hur man kan bete sig?

Hur man kan vända på saker o ting hela tiden för att det ska kännas lättare,

lättare att vända ryggen till, vända på klacken och gå och låtsas som att inget har hänt?

Jag tror att alla har levt så mer eller mindre, skillnaden är väl bara hur ens beteende överväger en själv.

När jag var yngre var jag rädd för att ta tag i mina problem, låtsades som ingenting och hoppades på att glömma att något sagts eller gjorts och att man till slut skulle glömma bort allt,

men hur man än vrider och vänder på allting så hinner det ikapp en fortare än vad man själv tror,

hur mycket man än försöker putta undan sina problem så känns allt jobbigare och tillslut vet man inte

hur man ska klara av det och till slut går det kanske tillomed så långt att det inte finns mer än en väg ut,

en väg som kan orsaka måde mardrömmar och elände.

Jag har krusat, tjatat och jagat folk, (missförstå mig rätt nu)

på ett sätt för att försöka få folk att förstå att livet är alldeles för kort för att bråka,

att man ska försöka inse vad livet är värt innan det är försent.

att på 1 minut kan hela ens värld, hela ens liv rasa samman och aldrig bli detsamma mera.

Men jag har insett och förstått att det kvittar hur mycket man tjatar, krusar och jagar folk så hjälper inte det ändå, har folk bestämt sig så har dom och det får faktiskt stå till deras försvar.

Kanske är skillnaden att jag ser saker på helt andra perspektiv och har fått en helt annan innebörd utav livet än vad andra har,jag har sett mer än vad andra har, jag har fått höra och tagit

imot mer än vad andra någonsinn kommer att göra,

jag har tvingats gå igenom mer än vad andra någonsinn kommer att förstå.

Men det står till mig, hur andra tänker, resonerar och väljer är deras val, jag kan inte mer än försöka.

försöka få folk att förstå vad som håller på att hända och kan hända, men ingenitng hjälper.

man är maktlös och man kan bara stå brevid och bara se på.

jag är totalt tom på ord, jag kan bara hoppas...

Det sägs att för varje dag som går så ska man aldrig sluta förvåna sig,

förr har jag faktiskt aldrig brytt mig om det ordspråket och tänkt att folk får göra presic vad dom vill,

prata om vad dom vill och bete sig hur dom vill, trivs man inte i sällskapet är det bara att säga

tack och hej, vända på klacken och sen gå vidare i livet.

Absolut, det kan jag mycket väl göra än idag, men folk som står en nära, som man pratar med ofta

och som man tror det "bästa" om, helt plötsligt förvandlas dessa människor till svin,

riktiga svin helt enkelt! att snacka en massa skit bakom ryggen, och sen inte kunna stå till det utan lägger upp lögner på lögner för att försöka rädda sitt eget skinn o inte vilja hamna i skiten?

Asså, jag är kanske korkad och dum, men jag förstår inte, varför ska det vara så otroligt svårt att hålla sig till sanningen? för mig är det ingen konstighet alls, man pratar om sånt som är sant, sen är det bra.

Sen får folk ha vilka synpunkter och klagomål som dom vill, men istället för att prata en massa bakom ryggen och till andra människor som inte alls är involverad bara istället för att ta sig i kragen, komma fram till mig och ställa frågan rakt ut? vad är det som är så oerhört svårt egentligen?

man kan ju börja undra om man ser farlig ut eller vad som är problemet,

eller är det kanske för att jag tar för mig och säger presic vad jag tycker o tänker?

folk som är rädda att få veta sanningen borde ta sig en tankeställare, ordentligt.

för ett liv som är uppbyggt på lögner, till slut kan man ju inte hålla reda på vad som sagts o inte?

Ja, det är tur man vet vilka människor som håller på med sånt trams, "vuxna människor" eller som ska

försöka framstå som vuxna, folk pratar och man lär sig fort hur folk fungerar, skillnaden är bara att

det är skillnad på att bilda sin egen uppfattning eller lyssna på massa lögner.

Nåja, för övrigt lever jag livet, njuter utav varje dag som går, tankarna och frågorna blir allt flera

och det är en spännande tid framför mig, det är underbart! :)

Jobbet tog slut igår tyvärr, saknar det redan, känns konstigt att inte behöva ställa klockan o veta att man ska köra till jobbet och träffa alla underbara äldre människor:(

Men två veckor har jag "semester" sen är det dags för nya tag i skolan,

då börjar den igen och denna terminen ska kämpas otroligt med alla betyg så allt går enligt mina

framtidsplaner, är jag stark nog och envis så kommer jag lyckas,

jag har lyckats hittentills i livet och förhoppningsvis kommer det fortsätta så:)

Varje dag ställer jag mig olika frågor, frågor som jag tyvärr aldrig kommer få svar på,

hur dom hade tyckt och vad dom hade tyckt, men frågor är frågor o svar är svar :/

tryggheten jag fått veta är att mamma och pappa var överlyckliga när jag låg i mammas mage

och dom väntade mig, känns oerhört skönt att veta:):):)

Folk förändrar sig för varje dag som går, och ibland blir dom aldrig densamma mera, tragiskt och tråkigt,

men jag har insett att vi alla har varsitt liv och alla får leva sitt liv presic hur man vill.

Det är inte lönt att lägga ner tid och energi på att undra varför, det är som det är,

varje dag är en ny utmaning och man ska våga leva sitt liv,

jag vet hur mitt liv ser ut, jag har mina framtidsplaner och därför kommer jag satsa,

fullt ut! jag skiter i folk som vänder mig ryggen för att förr eller senare kommer sanningen fram även för dom att det är dom själva som mår dåligast i slutändan, folk tror att jag inte fattar, inte förstår sammanhang och är allmänt korkad, man ack, den dagen kommer också då jag får nog och framför det för människor,

jag kan vara givmild, vilja allas bästa och ge folk chanser på chanser,

men även jag öppnar ögonen till verkligheten och då blir folk väldigt kloka på det och oftast

gör det mer ont på dom än vad det någonsinn varit för mig.

Jag har gått igenom för mycket, en liten bråkdel utav vad en annan 22 åring har,

jag har mycket i bagaget, har lärt mig hur folk fungerar, hur elaka människor kan vara mot mig,

och hur folk verkligen kan bete sig, skrämmande....

Men jag har mitt på det torra, jag har överlevt mycket och det ska otroligt mycket till att

försöka sänka mig, men bara fortsätt, ni är välkomna att prova ett litet tag till:)

Vecka 15 ♥ every day count ♥

Livet är helt jävla underbart, fantastiskt & awesome! :) ♥