Direktlänk till inlägg 23 september 2016

Fredagen för 11år sen.

Av annapuumbagraaadin - 23 september 2016 15:06


Än idag som alla andra år dess förinnan, vid denna tiden. Är tankarna tillbaka starkare än någonsinn, tårarna letar sig fram ännu tydligare och minnena väcks återigen till liv, dagen för 11år sen. 


Fredagen för 11år sen minns jag än idag som om den vore igår, att man kan minnas allting i detalj, steg för steg. Morgonen man vaknade och önskade att få stanna hemma (jag var fruktansvärt skoltrött) men mamma sa till mig att det var bäst att åka till skolan, för hennes skull... Jag gick upp, tog på mig kläderna, gjorde mig färdig och mamma skjussade mig till bussen nere i byn, där jag tog bussen tillsammans med en kompis. 

Då visste jag aldrig att det var sista gången jag fick höra eller se mamma för sista gången levandes i mitt liv. 


Dagen gick, jag var i skolan och jag gick på alla mina lektioner. Jag kände mig så otroligt stolt och skulle överraska mamma när jag kom hem med att berätta det.

(Sedan pappa dog när jag gick i slutet på 7:e klass så slutade jag bry mig om skolan, mamma fick upprepade gånger vara på möte på skolan och jag förstod aldrig allvaret i att sköta skolan.)

Jag och min syster tog tidiga bussen hem, när vi närmade oss hemma ringde vi mamma, då hon brukade köra ut till vägen för att hämta oss ifrån bussen samtidigt som vi tog posten.

Men mamma svarade efter ett tag där hon sa att hon var på sjukhuset. 

När min syster berättade vad hon sagt trodde jag inte på henne utan att hon skojade, men när vi kom hem förstod vi att det inte var något påhitt.. Pappa fyllde år idag, vi skulle åka till hans gravplats, tända ljus och tänka på honom, prata om honom och minnas honom, men ibland blir inte livet som man tänkt sig... 


Sedan den dagen för 11år sen har tankarna präglats, frågorna varit många och saknaden påmint sig varje dag.

Denna hemska dag för 11år sen, fredagen efter skolan, kunde jag aldrig i min vildaste fantasti veta att jag efter 2 dagar tvingas ta farväl av min ända, älskade och mest omtänksamma mamma. 


konsten att lära sig att leva utan den man älskar 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av annapuumbagraaadin - 25 september 2016 18:04

  Ibland blir inte alltid livet som man tänkt sig, eller ganska ofta.  Man både ser, hör och läser om en massa tragedier som händer människor i vår värld. Och ibland undrar jag när människor säger och skriver att det finns en mening med allting. ...

Av annapuumbagraaadin - 19 maj 2016 19:31

  Det finns ett väldigt bra ordspråk som lyder:  "Du tänker ofta på vad du saknar, men aldrig på det du har."  Det är en tavla vi har här hemma som jag tittar på varje dag och verkligen kan känna igen, vilket jag tror att många utav oss människ...

Av annapuumbagraaadin - 27 mars 2016 13:40

  Vem är det som avgör och beslutar sig för att lämna detta jordeliv, egentligen?  I mitt huvud dyker det upp så otroligt många frågor när det gäller just det ämnet, döden.  Döden, det vi alla kommer att få gå till mötes en dag, förr eller sena...

Av annapuumbagraaadin - 29 oktober 2015 20:14

  Att försöka sätta ord på sina känslor kan både vara svårt och lätt ibland, ibland känns livet lite enklare och ibland känns det extra tufft. Alla går vi igenom perioder i våra liv som både dimper ner oss och lyfter upp oss, och det är fullt norma...

Av annapuumbagraaadin - 19 januari 2014 11:24

  Jag kan än idag minnas er doft, ert underbara leende som alltid stärkte en själv, hur ni alltid hjälpte oss, lekte med oss, gjorde saker med oss och hur ni skyddade oss, "ni är vårt revir, kommer någon för nära det så finns vi i alla lägen" ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se