Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av annapuumbagraaadin - 21 oktober 2011 15:32


"Trodde inte man kunde plocka ut hjärtat på folk,

men jag har fått bevis på mig själv.

När du e med mig så e allt på topp o jag e varm o lycklig.

Men när du e från mig e de presic som hjärtat hoppar ut o

man blir som en slö o helt kass människa.

Förstår inte hur man har kunnat skapa en så otroligt vacker

tös som dig.

Jag kan inte leva utan dig.

Du är det bästa som någonsinn har hänt mig.

Älskar dig sjukt mycket nu o föralltid o

lova att aldrig lämna mig<3<3<3"


- Inte en tvekan, inte en tanke, jag är säker, jag vet.

Jag har den bästa pojkvännen man någonsinn kan ha.

Älskade Niklas,

Jag kan inte leva eller älska utan dig,

Du är mitt liv, min luft & min kärlek.

För mig är du allt, hela världen.

Det finns 1 Universum, 8 Planeter, 204 Länder, 809 Öar, 7 Hav och

6,6 Miljarder Människor & jag lyckades att träffa dig utav alla dom.

Hur jag än försöker vrida och vända på det så är det helt tekniskt omöjligt,

det går bara inte.

Min lycka, glädje & käärlek för dig går aldrig att beskriva i

meningar, ord eller texter.

Du är som en dröm, för bra för att vara sann.

Tanken på att du är min, bara min får mig att må så fruktansvärt bra.

Jag är lycklig, jag mår bra tillsammans med dig hjärtat.

När jag är i din närhet försvinner alla tankar & problem,

allting känns så lätt. Du får mig verkligen att må så bra.

Jag älskar dig över allting annat.

/Din, bara din Anna<3


Inga avstånd i världen kan skilja två älskade hjärtan åt.

Jag älskade dig igår, jag älskar dig nu & jag kommer alltid att älska dig,

vad som än händer. allltid<3

  

       



Av annapuumbagraaadin - 20 oktober 2011 08:54


"Man vet inte vad man har förrän man har förlorat det"

och ibland, eller väldigt ofta så stämmer detta in på många,

men inte på mig, inte just nu eller som allting känns just nu.

Jag har förlorat en väldigt stor och viktig del i mitt liv,

min stora förebild, min andra halva och min underbara mamma. ♥

Du fattas mig något enormt varje dag,

det går aldrig en dag utan att du finns i mina ständiga tankar

Jag vet vad jag hade, jag hade dig mamma. min, bara min.

Mig som du älskade så villkorslöst mycket, som du skyddade vad som än hände,

som du alltid fanns för och som du alltid skyddade. oavsett vad.

Vad finns kvar utav allt detta idag? Du är borta, jag får aldrig se dig mera,

jag får aldrig höra din vackra norrländska dialekt mera, jag får aldrig mera höra dig skratta och vara glad, som du alltid var. ditt vackra leende ;(

när din hud rörde min ;( dina varma o gosiga kramar ;(

det gör så otroligt ont i mig... jag känner mig helt trasig inurti...

Du hade alltid ett leende på läpparna trots alla motgångar du tvingades gå igenom. Hur är det möjligt? Hur kan en människa vara så otroligt stark utav sig?

Alla våra minnen tillsammans, dom finns hos mig varje dag.

Alla dessa underbara tankar, ord och minnen vi delade tillsammans.

Jag minns särskilt en gång när vi var på affären och handlade,

mitt i sommarvärmen och affären var packad med folk, då jag kom med idén att vi kunde leka turister och göra som dom gjorde, knäppa grejer ;p

visst, vi började vråla på där och folket tittade på oss,

tills jag kom på en sak, jag med världens bredaste skånska dialekt leka turist mitt inne i lilla byn? hahah, som mamma skrattade. lyckan o glädjen fanns där :)  

Jag förstår inte och det kommer jag nog aldrig att göra iheller,

hur är allt detta möjligt, att tvingas leva det livet som vi tvingats till?

När folk har klankat ner på mig, sagt till mig hur värdelös och otroligt dum jag verkligen är, att jag aldrig skulle klara mig i livet, att jag alltid tycker synd om mig själv. där finns hur mycket som helst som jag tvingats ta imot och höra,

och det allra värsta är att alla dessa ord kommer ifrån vuxna människor,

mammas "släkt & vänner...."

klart man tänker på det men på något konstigt sätt så för varje dag som går så bevisar jag bara allt mera för dom att jag är stark, jag klarar detta, jag kan stå på egna ben och framförallt att jag tror på mig själv.

Hur dåligt dom verkligen mår som säger detta till mig, att det alltid är lättare att klanka ner på dom som redan mår dåligt och som är mindre än en själv.

jag gör faktiskt det och det är så otroligt skönt, riktigt skön känsla.

för jag har kommit under fund med att i denna lilla värld finns det absolut ingen som är perfekt, ingen. många kan försöka, men varför försöka vara perfekt och bäst i en sån sjuk värld som är fullt av sorg, förtvivlan, massa dumma saker?

I varje motgång jag möter så hör jag mammas underbara vackra röst i mitt lilla huvud,

"du klarar detta anna, ge dig bara fan på det så klarar du det.

du kan bara du själv vill, det vet du om gumman, visa dom. bara kämpa på"

- jag kan, jag vill & jag ska. så är det bara.

Mamma, nu har du varit borta i 6år, 3 veckor & 4 dagar nu ;(

jag har inte fått se dig, höra dig eller känna dig på över 6år ;(

alldeles för lång tid, jag vill att du kommer tillbaka nu,

väcker mig, nyper mig i armen och tittar på mig med ditt otroligt vackra leende och säger åt mig att vakna upp ur min hemska mardröm nu,

att vi ska leva tillsammans några år till....

drömma får vi väl alla göra?


hur trasig jag än är inuri så kämpar jag, för varje dag som går, för varje steg jag tar & för varje andetag jag tar. jag kämpar.

jag bryter inte ihop & jag ger inte upp!

jag måste vara stark, att hålla huvudet högt
så att mamma ska få se vilket barn hon fött ♥

 


Av annapuumbagraaadin - 19 oktober 2011 18:04


Det sägs att man aldrig ska sluta förvåna sig över människor och

det är nog inte förrän nu som jag verkligen har insett att det verkligen stämmer.

Denna lilla hålan, Tomelilla. Tjaa, vad ska man skriva eller säga egentligen,

som jag skrivit dom flesta gånger,

det du inte vet om dig själv, det vet alla andra.

välkommen till Tomelilla.

och det stämmer kalas bra, för folk i denna byn, eller ja, jag tror nästan att

det kvittar vilken by man än kommer till så är det alltid så,

då ställer jag mig frågan;

- har folk verkligen ingenting bättre för sig än att lägga sig i &

kommentera andras liv? varför inte sköta sitt eget liv?

Men som det sägs, dom som kommenterar o lägger ner energi på andras liv istället för sitt eget mår nog väldigt dåligt själva & det stämmer nog :)

Jag vet en sak & det är jag så otroligt tacksam o glad över.

Jag har mitt lilla hjärta, jag är lycklig, jag är glad, jag mår bra,

jag har underbara vänner som verkligen tycker om mig för den jag är &

tar mig för den jag är. Det glädjer mig enormt! :)

Jag & hjärtat älskar varandra, trivs så bra i varandras närhet och har så sjukt roligt tillsammans och mera därtill. Vi bryr oss inte om vad alla andra tycker, tänker eller säger om oss, vi sköter vårt själva :)

Jag skiter fullständigt i vad alla andra tycker, tänker & säger.

har ni inget bättre för er och vill så gärna prata om mig så varsegod, bara fortsätt, det glädjer mig, bara prata på :)

kul att mitt liv är så intressant och kan roa någon med brist på annat :)

Livet är alldeles för kort för att oroa och bry sig om vad andra säger eller tänker om dig, ha kul, lev livet och ge dom något att prata om :)


Pratar du bakom min rygg, betyder det att jag ligger före dej.
Kommenterar du mitt liv, betyder det att mitt liv är mer spännande än ditt.
Har du tid för att leta efter mina misstag, innebär det att du är svartsjuk.
Fortsätt med det, så lever jag livet undertiden ;)



sålänge du tror på dig själv, så kommer du alltid att lyckas :)


jag&hjärtat ♥

 


Av annapuumbagraaadin - 18 oktober 2011 07:46


För varje dag som går så blir mina tankar bara allt flera,

hur är allt detta möjligt, egentligen?

Hur kan jag, trots allt jag tvingats gå igenom faktiskt må relatift bra?

jag känner mig så glad, jag känner att jag har kraften och energin inom mig och jag orkar verkligen kämpa med det jag vill, inte avsluta det efter att jag knappt har påbörjat det, allt detta orkar & vill jag, jag känner verkligen en sån enorm livsglädje och riktig gnista över mitt liv. jag trivs så superbra med det :)

Mycket, eller nej. Allt tyder och är tack vare min

underbara & fantastiska pojkvän ♥

Finns ingen finare än honom

Att hitta sin livs kärlek får en att må så otroligt bra,

att få vakna upp brevid kärleken, att bara kunna ligga o titta på varandra i flera timmar, ligga o skratta tillsammans och bara känna lyckan mellan oss.

det är helt otroligt :)

Det finns hur mycket som helst jag skulle kunna skriva men nöjer mig med detta.

Finns ju en del som inte kan acceptera det valet vi gjort och det är ju väldigt tråkigt för dom, men trots vad alla säger & tycker så gör vi det som vi tycker känns och är bäst för oss. sen får folk tycka o tänka presic som dom själva vill :)

Detta är vårt liv, vi mår superbra med varandra och vill leva våra liv såhär,

sköt ert eget liv och tänk på er själva

så ska ni få se att det löser sig för er också snart :)  

Nu ska jag gosa ner mig under täcket igen och känna doften utav min mans underbara doft :) 

en sak är säker.

jag är käär & jag har aldrig någonsinn varit såhär käär förut.

han är den finaste som finns ♥



Av annapuumbagraaadin - 17 oktober 2011 11:51



du ger mig allt jag vill ha, bara genom att andas ♥




Av annapuumbagraaadin - 15 oktober 2011 15:51



Du har försvunnit. som allting annat.

jag vet varken ut eller in.

när du gav dig av tog du allt med dig.

din frånvaro finns överallt där jag ser, hör eller är.

hur hårt allting är så är jag glad,

smärtan är mitt enda minne om att du var verklig,

du var min. bara min.


du fattas mig♥ 



Av annapuumbagraaadin - 14 oktober 2011 13:58



Tillsammans är vi oslagbara

jag älskar dig ♥



Du & jag mot världen 






Av annapuumbagraaadin - 13 oktober 2011 13:14



If you jump, i jump

remember?

memories never die, never



att veta att ingenting varar för evigt,

det skrämmer mig




Skapa flashcards