Direktlänk till inlägg 12 februari 2012

tusen tankar

Av annapuumbagraaadin - 12 februari 2012 13:15


Jag läste en blogg för en liten stund sen,

en tjej som hade skrivit om "sitt förra liv"

då hon var tillsammans med en kille som var 4år äldre än henne.

En människa med grov avundsjuka, som ville äga henne men samtidigt som förstörde henne

så oerhört och gjorde att hennes självförtronde sjönk till botten.

Efter att jag läst hennes hemska historia så började själv mina tankar flöda fritt.

Jag har ställt mig frågan om och om igen, hundra tusentals gånger, men aldrig funnit något svar.

En människa som misshandlar, trycker ner den man älskar och "vill väl" .

hur tänker och fungerar en sådan människa?

Makt, dem äckliga svinen som utför våld till sina flickvänner vill inget hellre än att känna makt,

att det är den som bestämmer i förhållandet och ska ha sin fjälla runt lillfingert.

Nu kommer det diskuteras mycket, snacket kommer att gå, men vet ni vad?

Det skiter jag fullständigt i, det kommer inte att röra mig i ryggen för fem ynka öre,

jag vet vad som är sanning, hur man kan tycka och vad man kan känna.

Jag har tyvärr själv levt tillsammans med en människa som trodde att han hade makt,

som ville äga en medans han själv gjorde presic vad han själv ville.

Varje gång man fick sitt hårda slag, fick man alltid höra orden om och om igen;

"jag lovar att jag aldrig mera ska göra om detta, jag älskar dig och

jag klarar mig aldrig utan dig i mitt liv, förlåt mig"

medans tårarna rände på hans kinder och gråten satt långt nere i halsen.

Varje dag efter ett sånt infall fick jag stora buketter med rosor med kort i,

skrivna utav honom själv och som ville "lägga som ett band på såren".

Hade jag haft alla dessa blommor kvar idag hade jag kunnat öppna blomsterbutik.

Ni undrar varför jag inte lämnade honom efter första gången,

ja, det är tyvärr enkelt att svara på.

Jag vågade inte, så många gånger jag packade väskan, gömde den under sängen för att

han inte skulle hitta den men sen blev allt "bra" igen och jag packade upp utan att berätta för honom.

Folk reagerade, jag som älskar att umgås med folk, vara ute och skratta,

allt det försvann, ingenting fanns kvar.

Det ända jag gjorde var att sitta hemma, dag ut och dag in, skriva i mina block och känna mina tårar.

Jag blev nära vän med en dåvarande kompis, hon reagerade, frågade vad jag sysslade med,

tillomed hon såg när han gav mig en smäll. då sa hon att då räckte det.

hon bad mig packa väskan, komma ut så hämtade hon mig,

men nej, han låste dörren för mig.

EN gång kom jag ut därifrån, men då kom han krypandes och lovade att det aldrig skulle

hända igen och jag trillade tillbaka.

det sägs att kärleken gör en blind?

En sak som jag är otroligt glad över och som jag faktiskt valt att inte gå ut med innan

men som jag väljer att göra nu, detta är min blogg, jag måste få skriva av mig oavsett vad,

sen får ni tycka o tänka presic vad fan ni vill:)

Hade jag inte gjort mina två val som jag tvingades göra med honom så hade jag

varit bunden med honom för resten utav mitt liv.

Idag är jag otroligt stolt och glad att jag tog modet till mig och valde bort dem.

Att bilda familj med den människan skulle gått rent snett,

aldrig att jag låtit mina barn vara nära honom när man vet vad han är kapabel till.

Trots att han reagerade starkt när jag gjort mina val så brydde jag mig inte om det.

Självisk? Tyck vad ni vill, förstår mig inte på människor som sucktar efter den människan.

men det brukar vara så när man inte känner människan riktigt väl...

I hans liv finns det ingen som helst rättvisa, han vet inte vad som är rätt och fel,

han vet varkens ut eller in, jag önskar honom ett helvete för resten utav hans liv,

för mig, idag. finns han inte längre, för mig är han död...


Förra veckan när vi satt och hade samhällskunskap pratade vi om Demokrati,

lagar, vad som egentligen är "rätt o fel" , att man får tycka vad man vill, osv.

det är när man hör andras åsikter och man får höra frågorna på olika sätt o vis som man kan

reglera dom annorlunda.

Att tycka o tänka vad man vill i Sverige är en rättighet som vi alla har,

dock kan jag tycka att vissa saker borde man hålla inom sig själv eller att inte skrika rakt ut i hela Sverige,

men vi alla är olika och därför är världen olik också.

på lektionen fick vi en fråga utav våran lärare som löd;

"är alla människor lika värda?" - och där kom upp en hel del reaktioner och diskutioner.

människor som mördar, människor som våldtar, människor som ger sig på småbarn,

människor som skadar varandra grovt med olika tillhygg och som skadar varandra på olika rasistiska sätt.

Vilken människa kan egentligen säga vad som är rätt och fel?

Ingen i princip, vi alla tycka och tänker olika helt enkelt.

Det finns ingen människa som föds till mördare, det är oftast saker på vägen i ens liv som blir

katastrofala som går snett och kan leda till att döda.

En stor del är barndomen som inte blir så bra och kan sluta fel.

Alla vi människor kan döda någon annan, utan problem, men det krävs mod att kunna utföra det.

Att ge sig på folk, framförallt småbarn, där går gränsen, där bryter jag alla regler som finns.

Det värsta som kan hända är när något stackars barn blir utsatt för sexuella handlingar,

absolut är det hemskt när någon ungdom, vuxen eller gammal också blir drabbad,

men tänk dig själv, ett litet barn, det kan oftast inte själv säga ifrån,

det kan vara din dotter, din syster, din vän eller en bekant.

Vilka otroligt sjuka signaler o tvång det måste finnas i en hjärna när man utför detta,

det är inget mera än rätt att dom äckliga jävla svinen ska lida oändligt mycket!!!!!!!



Oavsett vad, så hoppas jag innerligt att dom människorna som skadar andra

själva får lida och känna på samma smärta som andra tvingats genomgå.

En sak har jag lärt mig och det vet jag att många tycker likadant som mig,

man skadar inte någon man älskar.



 
 
Hille

Hille

13 februari 2012 09:49

E de den personen jag tror de e? :O

http://www.helenanilsson.bloggplatsen.se

annapuumbagraaadin

13 februari 2012 15:22

Jag skickar till dig ikväll, så kan vi prata mera om det då...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av annapuumbagraaadin - 25 september 2016 18:04

  Ibland blir inte alltid livet som man tänkt sig, eller ganska ofta.  Man både ser, hör och läser om en massa tragedier som händer människor i vår värld. Och ibland undrar jag när människor säger och skriver att det finns en mening med allting. ...

Av annapuumbagraaadin - 23 september 2016 15:06

  Än idag som alla andra år dess förinnan, vid denna tiden. Är tankarna tillbaka starkare än någonsinn, tårarna letar sig fram ännu tydligare och minnena väcks återigen till liv, dagen för 11år sen.  Fredagen för 11år sen minns jag än idag som om...

Av annapuumbagraaadin - 19 maj 2016 19:31

  Det finns ett väldigt bra ordspråk som lyder:  "Du tänker ofta på vad du saknar, men aldrig på det du har."  Det är en tavla vi har här hemma som jag tittar på varje dag och verkligen kan känna igen, vilket jag tror att många utav oss människ...

Av annapuumbagraaadin - 27 mars 2016 13:40

  Vem är det som avgör och beslutar sig för att lämna detta jordeliv, egentligen?  I mitt huvud dyker det upp så otroligt många frågor när det gäller just det ämnet, döden.  Döden, det vi alla kommer att få gå till mötes en dag, förr eller sena...

Av annapuumbagraaadin - 29 oktober 2015 20:14

  Att försöka sätta ord på sina känslor kan både vara svårt och lätt ibland, ibland känns livet lite enklare och ibland känns det extra tufft. Alla går vi igenom perioder i våra liv som både dimper ner oss och lyfter upp oss, och det är fullt norma...

Ovido - Quiz & Flashcards