6 oktober..................................................
.................

ännu en dag har kommit till historien, 6 oktober 2005 :(

att vakna upp på morgonen och veta om att mamma

inte finns vid ens sida längre, hon är borta. hon kommer aldrig tillbaka till mig eller till oss mera. aldrig mera få känna hennes doft, se hennes vackra leende som alltid gjorde en glad, hennes smile-gropar som man tyckte var så söta, 

få känna hennes hud mot min.

min andra halva, den är borta. var finns den nu? :( jag kommer aldrig någonsin vara hel igen, inte utan mamma. :(

att det är så tomt o tyst, då allting slår imot en och sanningen o verkligheten påminner mig, att det är den dag min ända o älskade mamma ska begravas...

tårarna bränns... det gör ont, riktigt jävla ont...

att sitta där i kyrkan, att se alla ledsna människor, få känna, se o höra alla tårar som rinner, forsar nerför allas kinder. musiken som spelades, då alla minnen, ord & tankar kommer fram som gör allting ännu jobbigare...

titta på kistan o veta.

att veta om verklighetets helvete o världens värsta o mörkaste mardröm som någonsinn hade kunnat existera faktiskt hade hänt mig, hänt oss....

så otroligt många nätter utav saknad, då jag tagit skydd mot världen utanför,

då jag önskat mest utav allt att man bara kunnat somna utan sina tårar o vakna upp lycklig o glad utan alla hemska bilder jag har framför min näthinna :(

jag ger inte upp 

jag bryter inte ihopa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ibland blir inte alltid livet som man tänkt sig, eller ganska ofta.  Man både ser, hör och läser om en massa tragedier som händer människor i vår värld. Och ibland undrar jag när människor säger och skriver att det finns en mening med allting. ...

  Än idag som alla andra år dess förinnan, vid denna tiden. Är tankarna tillbaka starkare än någonsinn, tårarna letar sig fram ännu tydligare och minnena väcks återigen till liv, dagen för 11år sen.  Fredagen för 11år sen minns jag än idag som om...

  Det finns ett väldigt bra ordspråk som lyder:  "Du tänker ofta på vad du saknar, men aldrig på det du har."  Det är en tavla vi har här hemma som jag tittar på varje dag och verkligen kan känna igen, vilket jag tror att många utav oss människ...

  Vem är det som avgör och beslutar sig för att lämna detta jordeliv, egentligen?  I mitt huvud dyker det upp så otroligt många frågor när det gäller just det ämnet, döden.  Döden, det vi alla kommer att få gå till mötes en dag, förr eller sena...

  Att försöka sätta ord på sina känslor kan både vara svårt och lätt ibland, ibland känns livet lite enklare och ibland känns det extra tufft. Alla går vi igenom perioder i våra liv som både dimper ner oss och lyfter upp oss, och det är fullt norma...